Och så måste jag förevisa vad som låg i plastkassarna då jag kom hem från stan.
En topp, ett armband och örhängen, utrustade med döda kråkor. De kittlar sådär mysigt på axeln (hih). Jag stod en evighet i butiken och kunde inte bestämma mig för om jag skulle ta dem eller inte, så jag var tvungen att ringa den absolut mest kritiska av kritiker - sambon. Jag fick tummen upp så kråkorna följde med hem. Observera nu att ni inte ska tro att jag är någon slags tohvelihjälte, ibland behöver man bara en objektiv åsikt.
Hittade en supermysig halsduk också som ropade mitt namn från hyllan. Jag har förresten nu ring på pekfingret också, som alla andra tuffa flickor.
Titta sen inte för noggrant på nagellacket, det blev ditsmetat i mörker igårkväll. I mörker kan jag meddela att det ser snyggt ut!
(Jag kan nästan slå vad om att ni tittade på naglarna på bilden ovanför just)
/Anneli
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar