Livet leker!
Den förkylning som har haft mig i ett järngrepp den här senaste veckan börjar så småningom släppa mig. Jag trodde allvarligt att jag låg på dödens rand i torsdags, men som sagt, nu känns det bättre. Hostar fortfarande halvt ut mina lungor, men who cares? Vem behöver lungor egentligen? Alltså, idag blir det 3 timmar dans.
Dessutom skiner solen som aldrig förr och vädret börjar kanske så småningom tillåta ballerinaskor, och eftersom att mitt skoförråd består till 70% av ballerinor, sandaler eller pumps så är det här väldigt goda nyheter. Solbränna är bara en hägring i öknen för mig så jag nöjer mig med att få gå lättklädd. Det är jag tydligen ganska bra på från förut också. (Det är väldigt roande att höra vad folk har att säga om en!)
Sommarjobbet närmar sig. Veery nice! Ser fram emot en ordentlig timlön och så mycket pengar att Andelsbanken får ta in extra insatser för att kunna hålla alla mina lappar och slantar. Again, veery nice!
Var på sitz i tisdags. Inte det smartaste jag har gjort. Jag var hes redan innan och jag vill se den heshet som försvinner med att gasta snapsvisor och gapskratta i flera timmar. Ollis är lite suddigt. Men jag är helt övertygad om att jag har gjort bort mig tillräckligt för att skämmas en tid framåt. Fast vad vore Ollis utan någon som gör bort sig? Var dock tvungen att lämna partyt lite tidigare än tänkt då Herr Feber slog till. Väntar ivrigt på att slå tillbaka.
Blev tvungen att jobba kväll i lördas. I Karkkikauppa. Göra glass. Röra mig bland lösgodis. Smaskens helt enkelt. Men hur som helst, just då mina tankar om att kasta ett ankare på mig själv och försvinna genom golvet var som starkast, då dyker mina praktikpojkar upp. Inte alla, men två. Gud det var roligt att se dem! Lika macho som alltid men jag såg iaf att de var glada att se mig. Det räddade hela min dag. Och dagen hölls fantastisk av två damer som köpte glass. Helt fantastiskt vad den äldre generationen kan vara toppen ibland.
Hoppas att allt håller i sig (inte förkylningen) och att jag kan se fram emot en härlig vecka den här veckan, eftersom att min tid i Vasa håller på att ta slut.
Nu ut i solen!
Puss me!
Anni
måndag 26 april 2010
fredag 16 april 2010
.Fredag.16.4.2010.
Nyheter på gång.
Det känns som om nästa epok i mitt liv börjar så småningom. Fick idag bekräftelse om sommarjobb och det kom ganska hastigt på, börjar redan 14:e maj. Alltså inte ens en månad kvar = ytterligare ett stressmoment i mitt liv.
Känner mig lite som en halshuggen kyckling som springer av och an och inte får uträttat någonting. Nu blir det dessutom ännu mer panik, eftersom att jag vill ha klart alla portfolior och inlämningsarbeten innan jag, välutvilad och fräsch, börjar på mitt sommarjobb. Lyckas jag med mitt mål? Tjaa, vi får se hur mycket gudarna ler mot mig. Får återkomma om saken i ett senare skede.
Jag tackade nej till en fest hos L eftersom att jag redan hade lovat H en helkväll. Kvällen blev inte riktigt som tänkt. Jag var TVUNGEN att läsa ut min deckare först, sedan var det lösgodisdags och naturligtvis fungerade inte electron så J var tvungen att hämta pengar från automaten, stanna i varje jävla trafikljus och allt detta ledde till att jag anlände till residens Kuusisaari cirkus halv 9. Vi snarvlade i cirka två timmar, så ringer B och frågar om Heidi kan hämta honom. Det blir godnatt och jag kommer hem till något som påminner om ett skyttegravskrig, lägenheten är dödstyst. J är sur och lamporna är släckta. Resten av min kväll har bestått av onödiga Jim-dokumentärer. JIIIHAAA!
På tal om tallkottar.
Jag hade satt ett annat mål också för mig själv före min sommarjobbsdebut för i år (förutom att ha klart alla skoluppgifter), nämligen en tatuering. Har tänkt på det länge men har inte haft möjlighet att göra den eftersom att vi har haft simning på jumppaschemat dehär närmaste gångna veckorna. Men nu är simningsperioden över för denna gång och jag tror att det är nåldags. Ryser bara av tanken. Men ska man vara fin så får man lida pin, som min mamma brukar säga. Hon kanske inte tänkte att påståendet kommer att missbrukas i tatueringssammanhang istället för reda-ut-smärtsamma-tovor-i-håret-situationer, men nu är det på detta viset. Sorry mamsen.
Nu ska jag ta och släpa pensionärsarslet i säng.
Puss me!
Anni
Det känns som om nästa epok i mitt liv börjar så småningom. Fick idag bekräftelse om sommarjobb och det kom ganska hastigt på, börjar redan 14:e maj. Alltså inte ens en månad kvar = ytterligare ett stressmoment i mitt liv.
Känner mig lite som en halshuggen kyckling som springer av och an och inte får uträttat någonting. Nu blir det dessutom ännu mer panik, eftersom att jag vill ha klart alla portfolior och inlämningsarbeten innan jag, välutvilad och fräsch, börjar på mitt sommarjobb. Lyckas jag med mitt mål? Tjaa, vi får se hur mycket gudarna ler mot mig. Får återkomma om saken i ett senare skede.
Jag tackade nej till en fest hos L eftersom att jag redan hade lovat H en helkväll. Kvällen blev inte riktigt som tänkt. Jag var TVUNGEN att läsa ut min deckare först, sedan var det lösgodisdags och naturligtvis fungerade inte electron så J var tvungen att hämta pengar från automaten, stanna i varje jävla trafikljus och allt detta ledde till att jag anlände till residens Kuusisaari cirkus halv 9. Vi snarvlade i cirka två timmar, så ringer B och frågar om Heidi kan hämta honom. Det blir godnatt och jag kommer hem till något som påminner om ett skyttegravskrig, lägenheten är dödstyst. J är sur och lamporna är släckta. Resten av min kväll har bestått av onödiga Jim-dokumentärer. JIIIHAAA!
På tal om tallkottar.
Jag hade satt ett annat mål också för mig själv före min sommarjobbsdebut för i år (förutom att ha klart alla skoluppgifter), nämligen en tatuering. Har tänkt på det länge men har inte haft möjlighet att göra den eftersom att vi har haft simning på jumppaschemat dehär närmaste gångna veckorna. Men nu är simningsperioden över för denna gång och jag tror att det är nåldags. Ryser bara av tanken. Men ska man vara fin så får man lida pin, som min mamma brukar säga. Hon kanske inte tänkte att påståendet kommer att missbrukas i tatueringssammanhang istället för reda-ut-smärtsamma-tovor-i-håret-situationer, men nu är det på detta viset. Sorry mamsen.
Nu ska jag ta och släpa pensionärsarslet i säng.
Puss me!
Anni
onsdag 7 april 2010
.Onsdag.7.4.2010.
Nya krafter.
Pampas förflöt som det skulle, det vill säga, det blir aldrig som man har tänkt, rätt så nyktert (javisst! blev förvånad själv också) och klottigt som bara den. Man borde lära sig mellan varje år att vara lika nykter/onykter som alla andra, då har man roligast. Men här kommer några höjdpunkter:
-Jonas är förvånansvärt bra på att härma en turk, samt få sin turk-inspiration från veronica maggio.
-Jag fick nomineringen "bästa pampas" med min nya hårprodukt som kopplades ihop med ordet straffdildo.
-Moa skrämde skiten ur mig med sina magproblem.
-Det var kul att träffa Kim igen.
-Jag orkade upp på silliz.
Och det var väl det. Inga stora händelser där inte.
Sen dess har jag stressat som fan och varit på semester i Ruka med svärföräldrarna. Hade planerat att skida som en tok, men det blev inget av det på grund av att halva min så kallade semester regnade bort. Den andra halvan av semestern lyssnade vi på Manboy, drack vin, grälade eller åt. Min mage och mitt psyke är fortfarande i obalans. Tur att mitt liv fortsätter med massor av träningar och stress. Så som det bör vara.
Igår var det säsongsavslutning för lätt motion. Väldigt synd tycker jag, skulle ha kunnat fortsätta åtminstone en månad till. Att dra jumppa åt den gruppen var det roligaste jobb jag någonsin har haft! Och så fick jag blommor, pengar (!) och en kram av töserna igår, tänkte börja stortjuta. Helt underbara damer, alltså.
Höll föräldra-barngymnastik igår också. Det gick bra. Det går alltid bra när de får springa, vilket passar mig utmärkt. Desto mer spring, desto mindre gnäll.
Nästa helg vänder jag nosen mot Ikea i Haparanda och jag har bestämt mig för att inte komma hem med en massa onödiga grejer (stekspadar, doftljus, ungsformar osv). Ska istället hjälpa mamma med att hitta fina grejer till villan. Ja, så får det bli.
That´s about it. I mitt liv händer det inte så mycket.
Puss me!
Anni
Pampas förflöt som det skulle, det vill säga, det blir aldrig som man har tänkt, rätt så nyktert (javisst! blev förvånad själv också) och klottigt som bara den. Man borde lära sig mellan varje år att vara lika nykter/onykter som alla andra, då har man roligast. Men här kommer några höjdpunkter:
-Jonas är förvånansvärt bra på att härma en turk, samt få sin turk-inspiration från veronica maggio.
-Jag fick nomineringen "bästa pampas" med min nya hårprodukt som kopplades ihop med ordet straffdildo.
-Moa skrämde skiten ur mig med sina magproblem.
-Det var kul att träffa Kim igen.
-Jag orkade upp på silliz.
Och det var väl det. Inga stora händelser där inte.
Sen dess har jag stressat som fan och varit på semester i Ruka med svärföräldrarna. Hade planerat att skida som en tok, men det blev inget av det på grund av att halva min så kallade semester regnade bort. Den andra halvan av semestern lyssnade vi på Manboy, drack vin, grälade eller åt. Min mage och mitt psyke är fortfarande i obalans. Tur att mitt liv fortsätter med massor av träningar och stress. Så som det bör vara.
Igår var det säsongsavslutning för lätt motion. Väldigt synd tycker jag, skulle ha kunnat fortsätta åtminstone en månad till. Att dra jumppa åt den gruppen var det roligaste jobb jag någonsin har haft! Och så fick jag blommor, pengar (!) och en kram av töserna igår, tänkte börja stortjuta. Helt underbara damer, alltså.
Höll föräldra-barngymnastik igår också. Det gick bra. Det går alltid bra när de får springa, vilket passar mig utmärkt. Desto mer spring, desto mindre gnäll.
Nästa helg vänder jag nosen mot Ikea i Haparanda och jag har bestämt mig för att inte komma hem med en massa onödiga grejer (stekspadar, doftljus, ungsformar osv). Ska istället hjälpa mamma med att hitta fina grejer till villan. Ja, så får det bli.
That´s about it. I mitt liv händer det inte så mycket.
Puss me!
Anni
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)