Jag kommer ner i sidospagat. Nu kan jag sätta det i cv:n också.
Som bäst är jag strängt upptagen med att lyssna på Mamma Mu och visor för hela kroppen. Ibland gillar jag arbetet med mitt framtida yrke fruktansvärt mycket. I vilket annat yrke får man leka, sjunga och använda fantasin tills det står ut genom öronen?
Sådär annars startar Kipinä idag, har två rumpskakiga timmar framför mig nu. Det gillar vi. Akillesen gillar inte riktigt läget just nu, men den får vänja sig! Orkar inte akta, göra 50% eller tänka på varje rörelse man gör mera.
Vad gör vi? NU KÅ–R VI!
Puss me!
/Anneli
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar