tisdag 6 juli 2010

.Tisdag.6.7.

Nu är det sommar 2o1o!

Har simmat idag, första gången faktiskt. Det kändes lite som om jag blev släpad till villan med våld, men vem har sagt att en egen vilja är någonting värdefullt?

Händelseförloppet såg ut på följande sätt:
Pratar med mamma i telefon - hon meddelar att jag ska fara och simma till villan - jag känner mig måttligt entusiastisk - funderar på hur länge det kommer att ta för mig att bryta mig lös från isen som håller fast mig i vattnet sen, jag ska ju faktiskt på träningar klockan 8 - kommer hem och äter - sticker iväg till villan - laddar en timme genom att sola - går ut i vattnet och tänker på hur trevligt mitt liv har varit hittills - och då, då doppade jag mig...för att konstatera att det egentligen var ganska skönt.
Kom till den slutsatsen att jag inte ALLTID har rätt. Men det händer inte varje dag att jag har fel. Det är bäst att inte yppa någonting om min ändrade åsikt åt mamma, hon blir så vad-var-det-jag-sa:ig. Nej, så kan vi inte ha det.


Stack sedan motvilligt iväg på träningar (solen kändes nästan för skön för att lämna). Zumba bland myggorna. Men det var jätteroligt! Konstaterade att jag har tappat min orm-form, har drabbats av alla symptom på datorarbete som finns; styv i axlarna, styv i nacken och framförallt - jag kan inte göra masken lika smidigt som förr. Jävla dator. Men som (o)tur så är sommarjobbet och datorarbetet snart slut.
Vedervärdigt illa, för pengarna passar så perfekt på mitt bankkonto. Men för att finna någonting positivt i det hela så kan jag tänka att jag kan göra en perfekt mask om några månader igen.

Imorgon ska jag på bodybalance (för att få bort en del av den ovannämnda styvheten) och på bodypump (vilket utökar styvheten). På torsdag ska jag göra mitt träningsprogram och fara på spinning. Hade också tänkt fara på någonting på fredag, har bara inte bestämt mig för vad ännu..
Känner att jag börjar få träningsgnistan tänd igen efter en två veckor lång förkylning. Äntligen! Ska träna, träna, träna nu så länge knäna och hälsan håller. Träningen äter upp all min så kallade fritid men det är det absolut värt, kommer inte på någonting som jag hellre skulle vilja göra på min lediga tid. Ska det vara svett så ska det vara svett. Så är det bara.

Nu är det dags att städa i mitt rum, mindre kul, men det är kanske dags att städa då man är tvungen att ta fram staven och stavhoppa sig från sängen till dörren. Eller så får jag helt enkelt hoppa ut genom fönstret? Oh well, nångång måste man väl städa..

Puss me!
/Anni

Inga kommentarer: