Det börjar ta sig, snart är år 2007 över och man påstås väl ha blivit ett år äldre och visare. Under det gågna året har jag inte presterat riktigt så mycket som jag ville, men det är ju inte något man kan rå så mycket på. Man är väl inte kompositör över sin egen musikal? Styrman över sitt eget fartyg? General över sin egen armé? Hur långt kan man påverka hur ens liv artar sig?
Hursomhelst så har jag inte klarat av att komma in på någon skola, fast jag helt böt inriktning. Jag har inte klarat av att få något annat jobb än vid Karkkikauppa (fast jag var irriterande nära H&M) och jag har inte klarat av att bli en bättre människa. Men hur stora krav kan man ha på att ens liv ska ta en totalvändning till det bättre på ett år? Men hur blir det med fem år då? Tio? Eller kanske tjugo år? Hur länge tar en förändring? Eller behövs det ens en förändring eller ska man bara inse hur bra man har det? Svåra frågor man ställer sig när tiden man har levt i det senaste året börjar ta slut. End of an era.
Kan ju försöka titta på vad jag har presterat istället, man får ju inte bli pessimistisk. Jag har klarat av att vara ifrån Jim mycket mer än jag trodde att var möjligt, bodde tio veckor i Jeppis medan Jim jobbade i Vasa. Sen var det Lappträsk en månad. Jag har gått kurser på öppna universitetet och fått fina resultat, trots att jag aldrig har läst på universitetsnivå förut. Jag har även insett att livet är en berg-och-dalbana med nerförsbackar, uppförsbackar och skruvar. Det gäller bara att kunna se nerförsbacken efter en lång uppförsbacke. Det är inte lätt, men det är möjligt. Det är en insikt som jag har fått nu under årets gång. Sen är det ju det att man bara påminner mer och mer om sin mamma, vanorna, sättet, skrattet och till och med utseendet. Det är inget fel med det, det är bara livets faktum att man alltid (förr eller senare) blir som sin mamma.
Så, med förhoppningar om att år 2008 kommer att bli ett bra år tackar jag nu för mig och återkommer nästa år med nya funderingar.
Gott nytt år darlings!
//Annis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar