Fortfarande på gång, får ser hur länge det håller i sig.
Uppdatering sen senast:
Lördag: Jim hade massiv krapula och jag sympatikrapulerade med honom= jag sov till halv 2 på dagen. På kvällen kom Tobbe hit, som vanligt står jag i bh och tvättar håret då han kommer. Min tidsplanering slår tydligen alltid fel nuförtiden. Whatever, han har sett en bh förut. Sen for vi till Ritz på prog-kväll. Helt ok. Sen kollade jag och Jim på Zombieland. Började meditera över hur jag skulle reagera om hela världen var invaderad av zombies. Kom inte fram till någonting vettigt, men jag skulle definitivt köra omkring i en Hummer. Helt klart.
Söndag: tentläsning non-stop. Med paus för hockey. Jag hejade på fel lag, tyckte att det var dags att någon annan än Canada vinner, men å andra sidan var Canada värdiga vinnare. Grattis! By the way är Miller min nya idol. Minus mustaschen, den är asful. Sen läste jag vidare om hälsokunskap som ämne i lågstadiet. Till 1 på natten. Usch.
Måndag: kaputt. Tömde ut allt vettigt ur hjärnan på tent och stack sen vidare till Vasa Day Spa. Fick massage som jag trodde skulle ta livet av mig. "Säg till om jag tar för hårt". Javisst, nåu problems, "ja e int så pitu.". Smärta! Han masserade ut mina übertajta axel- och nackmuskler och det resulterade i att jag tänkte falla omkull då jag steg upp från bänken. Benen vek sig helt enkelt. Jag tror att han hade kommit åt någon nerv.
Efteråt kände jag mig som om jag vore en bulladeg som hade varit stygg. Skulle jag inte själv ha valt att gå dit så hade jag slagit till honom, en rak höger. Utan att tveka.
Sen kom jag hem och skulle njuta av min första helt lediga kväll på århundraden (känns det som!)..och somnar. Jag vaknar ungefär klockan 10 då desperate housewives är slut. Men skönt var det.
Tisdag: slapptask. Kollade några avsnitt av Project Runway och slappade. Livet är skönt utan ambitioner. Så länge det håller i sig, är inte riktigt den oambitiösa typen. Drack en kaffe och fick städmani. Städade lägenheten i två timmar och begav mig sen iväg till Lady Line.
Step and body hette tortyrmetoden. Jag är kass på step, det är bara att konstatera. Men kul som fan var det! Det var jätteskönt att bli riktigt svettig och hålla på tills musklerna skriker. Det enda som tryckte ner mitt goda humör var Vasa stads utmärkta snöskottningsstrategi. ("vi skottar aldrig när det kommer snö") Frustade och fräste så mycket på cykeln (naturligtvis var det motvind. och uppförsbacke.) att folk säkert trodde att jag var ett tåg som håller på att spåra ur. Ett svärande urspårande tåg.
Nu tänker jag njuta av en lång dusch och aldrig stiga utanför dörren igen. Iaf inte den här årstiden.
Pussme!
Anni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar