Kroppen sa stopp på jumppan idag. Har säkert någon förkylning på g, jag var totalt slut efter de två första timmarna. Var på vippen att svimma efter aerobicen. Och jag svimmar aldrig. Nu är det alltså dags att sluta rusa runt som en huvudlös höna och fokusera på det som är viktigt. Så nu tar vi, igen en gång, en dag i taget och tar tillbaka kontrollen över livet, kosten och sömnen.
Men jävlar vad det känns som ett nederlag. Och jag hatar nederlag!
Skål för det.
/A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar